Pedagogik, didaktik och metodik

Kunskapsmaterial inom områdena pedagogik, didaktik och metodik.

Materialet inom områdena är undervisningsnära och handlar till stor del om metoder för distanslärare.

Ett samtal med Anders Hermansson, universitetsadjunkt vid Akademin för teknik och miljö, utbildningsledare för magisterprogrammet i besluts-, risk- och policyanalys vid högskolan i Gävle, ett program som funnits i 10 år och som ges på heltid distans till studenter i medelåldern som valt att kombinera studier och heltidsarbete. Anders berättar i filmen om programmets upplägg, innehåll, utmaningar, tips samt studenters och lärares upplevelser av distansundervisning. Kunskapsmaterial från Högskolan i Gävle.

Filmen "Flexibel distansutbildning för det livslånga lärandet"

 

Ett samtal mellan Anita Nyström universitetsadjunkt och Ylva Pålsson universitetslektor, båda vid Akademin för hälsa och arbetsliv, högskolan Gävle. Bedömning av sjuksköterskestudenter ute på verksamhetsförlagd utbildning har under lång tid genomförts med hjälp av AssCe-formulär. Kliniska adjunkter har rest ut till arbetsplatser och där träffat och samtalat med student och handledare i ett trepartssamtal. Formuläret har nu utvecklats till en applikation vilket ger ökade möjligheter att följa studenten över tid utan resor. Det och andra fördelar får vi ta del av under samtalets gång. Applikationen är under fortsatt uppbyggnad i projektet; Technology Practice Process-Nurse (TOPP-N). Kunskapsmaterial från Högskolan i Gävle.

Filmen "Från papperskopia till applikation i mobilen"

 

Elisabeth Taube, universitetsadjunkt vid akademin för utbildning och ekonomi, högskolan Gävle berättar hur hon med hjälp av enkla hjälpmedel och en stor dos av fantasi förbereder distansstudenter inför en examinationsuppgift i ledarskap. Studenterna förmedlar efter filmen ord som trygghet och glädje. Låt dig inspireras! Kunskapsmaterial från Högskolan i Gävle

Filmen "Playmobil och spatial transformation"

 

Mikael Westling Söderström och Maria Westin, båda adjunkter i Idrottsvetenskap, akademin för hälsa och arbetsliv vid högskolan i Gävle samtalar om ett spännande upplägg på det idrottsvetenskapliga programmet med fokus på flexibelt lärande. Här ges studenterna möjlighet att studera tillsammans oavsett om de valt campus eller distans, samt en stor frihet att växla undervisningsform beroende på var i livet studenterna befinner sig under studieperioden. Låt dig inspireras! Kunskapsmaterial från Högskolan i Gävle.

Filmen "Hybridundervisning på Idrottsprogrammet"

 

Varför är det så svårt att introducera hur mina studenter ska genomföra ett patientsamtal på ett korrekt sätt, dessutom examineras på uppgiften? Den frågan ställde sig Anna Danhard, klinisk adjunkt vid akademin för hälsa och arbetsliv vid högskolan i Gävle. Följ utvecklingen, från ide till handling, med uppmaningen, alla kan! Kunskapsmaterial från Högskolan i Gävle.

Filmen "Hur svårt kan det vara?"

 

Statistik, komplicerat och svårt…med den uppfattningen tar sig sjuksköterskestudenterna sig an statistikkursen. Mikaela Willmer, lektor i medicinsk vetenskap, akademin för hälsa och arbetsliv vid högskolan i Gävle har med gott resultat arbetat fram ett kursupplägg som avdramatiserar ämnet samt underlättar inlärning. Kanske har du upplevt detsamma? Varsågod att kopiera. Kunskapsmaterial från Högskolan i Gävle

Filmen "Svårt redan innan start…utmaning!"

 

Användandet av muntlig examination eller "Munta" som man brukar kalla det är något som inte är så ovanligt förekommande vid campusundervisning. Metodiken i sig fungerar också alldeles utmärkt på distansutbildningar genom att man använder sig av ett e-mötesverktyg.

I filmklippet från ett inspirationsseminarium våren 2021 får du möta Tobias Arvemo, lektor i statistik, som berättar om hur han arbetar med munta på sina kurser i digital form via Zoom. Han besvarar också lite frågor från deltagarna. Kunskapsmaterial från Högskolan Väst.

Filmen om muntlig digital examination på distansutbildningar

 

Att använda video i sin undervisning är ju inget konstigt alls idag, speciellt inte på distansutbildningar där videon många gånger ersätter traditionella föreläsningar och genomgångar. Videoanvändning behöver dock inte stoppa vid att det är ett medium för läraren utan kan också användas som ett arbetsredskap av studenterna, speciellt om man kan hitta metoder som mer fokuserar på videons innehåll snarare än dess form och uttryck.

I filmklippet från ett inspirationsseminarium våren 2021 möter du Yvonne Tegleström, adjunkt i vårdvetenskap, som berättar om hur hon arbetar med video som ett verktyg i sin undervisning. Fokus är att studenterna genom att skapa egna filmer får chans att påvisa hur man omsätter teori i praktiken och sedan kan dela det materialet via lärplattformen. Genom att allt genomförs digitalt fungerar metodiken oavsett om kursen ges på campus eller distans. Kunskapsmaterial från Högskolan Väst.

Filmen om studentproducerad video som pedagogiskt verktyg

 

I många ämnen är whiteboard ett viktigt pedagogiskt verktyg som skapar en del problem när man skall undervisa på distans eller digitalt. Att filma av en whiteboardyta är ofta ingen bra lösning utan man behöver hitta andra sätt. Ett av dessa är att ersätta whiteboarden med en iPad som förutom att ge en riktigt bra bild i det digitala rummet även skapar flera andra fördelar.

I denna film från ett inspirationsseminarium på Högskolan Väst delar Elise Glimsten och Erik Windhede, båda lärare i matematik, med sig av sin erfarenhet om kring att använda sig av iPad på sina digitala föreläsningar. Kunskapsmaterial från Högskolan Väst.

Filmen om att använda digital whiteboard

 

Trendspaning om hybridundervisning. Är det universitetens nästa steg? Lyssna till Jörgen Holmberg, Lektor i Didaktik vid högskolan i Gävle som berättar om egna erfarenheter av, tankar och funderingar om hybridundervisning, utmaningar men även förstås, möjligheter. Varsågoda! Kunskapsmaterial från Högskolan i Gävle.

Film med trendspaning om hybridundervisning.

 

Hur kan våra studenter med hjälp av teknikens hjälp bli bättre förberedda inför sin verksamhetsförlagda utbildning? Hur kan handledare ta del av studenternas upplevelser, tankar och idéer inför VFU utan att mötas fysiskt? Anna Danhard, klinisk adjunkt vid högskolan i Gävle fick en ide under pandemin, en ide som har kommit för att utvecklas och stanna. Välkomna att ta del! Kunskapsmaterial från Högskolan i Gävle.

Filmen om underlättande förberedelser för såväl student som handledare inför verksamhetsförlagdutbildning (VFU).

Kompletterande material som nämns i filmen om underlättande förberedelser:

Studentperspektiv – Filmen som visas för handledare på handledardagen.

Filmen som planeras att visa för kommande studenter som ska ut på sin första verksamhetsförlagdautbildning.

 

"Utbildning för alla" är ett pågående pilotprojekt med målet att göra ingenjörsutbildning tillgänglig för nya grupper studenter. I denna artikel berättar vi lite om vad projektet går ut på och vad vi hoppas uppnå. Vi avslutar även med något av en katalog med problem och lösningar vi hunnit identifiera så här långt. Trevlig läsning! Kunskapsmaterial från Högskolan i Gävle.

Artikel om pilotprojektet "Utbildning för alla" (interaktiv artikel)

Artikel om pilotprojektet "Utbildning för alla" (artikeln utan interaktivitet)

 

Webbinariet genomfördes innan pandemin bröt ut (dec-19) men det berör viktiga generella systemfrågor som berör alla lärosäten, som professionalisering, meritering, med mera. Det handlar om lärares utveckling när det kommer till att integrera digitala verktyg och utbildningsteknik i sin undervisning.

Webinariet arrangerades av ITHU och Nya Vägar-projektet och genomförs på engelska.

Medverkande:

  • Keith Smyth, professor i pedagogik och chef för Learning and Teaching Academy vid UHI
  • Alex Walker, Professional Development and Recognition Lead vid Learning and Teaching Academy, samt kooridnator för ALPINE-programmet (Accredited Learning, Professional development and Innovation in Education) inom UHI.
  • Moderator: Alastair Creelman, Linnéuniversitetet..

Kunskapsmaterial insickat av Högskolan Väst.

Webbinariet ”Promoting digital skills and innovation in higher education professional development – experience from University of the Highlands and Islands (UHI), Scotland”.

 

Referenshantering utgör en central del i alla akademiska studier för att skilja på egna och andras åsikter samt visa hur man har förankrat det man presenterar. För studenter som möter det här arbetssättet för första gången väcks ofta många frågor och funderingar. I värsta fall blir det just referenshanteringen som blir den stora utmaningen och inte att skapa ett relevant innehåll i sig.

Det här vill vi råda bot på genom att avdramatisera arbetet med referenshantering och göra det hela lite enklare. Lyssna till Fredrik och Jessica från Biblioteket på Högskolan Väst som lotsar oss genom referensdjungeln och som två vana pedagoger tar de ner oss på jorden igen. Kunskapsmaterial från Högskolan Väst.

Lyssna på podcastavsnittet.

 

För att stötta lärarna finns pedagoger och systemexperter på avdelningen för lärande och digitalisering tillgängliga för zoom-möten varje tisdag och torsdag. Kunskapsmaterial från Sveriges Lantbruksuniversitet.

Mer om pedagog online vid SLU

Avdelningen för lärande och digitalisering vid Sveriges Lantbruksuniversitet har här sammanställt tips på hur du som lärare kan ställa om din undervisning från traditionell salsundervisning till undervisning online. Kunskapsmaterial från Sveriges Lantbruksuniversitet.

Mer om att undervisa online vid SLU.

 

Vad får studenter att engagera sig extra mycket i sina studier? Hur kan vi lärare påverka det? I den här filmen använder Tomas Jansson, pedagogisk utvecklare vid Karlstads universitet, Self-Determination Theory (SDT) för att förklara vad som händer i människor – studenter – när de står inför en utmanande arbetsuppgift som kräver kreativitet, noggrannhet och uthållighet. Som när man ska läsa en universitetskurs! Det handlar om att känna att man väljer själv att delta (självbestämmande), om att ingå i ett positivt socialt sammanhang (samhörighet) och om att uppleva att man inte är hjälplös (egen förmåga). Kunskapsmaterial från Karlstads universitet.

Filmen om motivation och studier.

 

Hur utformar man en kurs online i praktiken? Det är viktigt att skapa en bra arbetsmiljö för studenten, som lockar fram studentens motivation och viljan att anstränga sig. Kunskapsmaterial från Karlstads universitet.

I filmen presenterar Tomas Jansson, pedagogisk utvecklare vid Karlstads universitet fyra principer som är viktiga att utgå från:

  1. Stabil teknik
  2. Överblick och struktur
  3. Socialt sammanhang
  4. Progress och utmaning

Filmen om effektiv studiemiljö online.

 

Erfarenheter av en digital hemtenta på Canvas under vårterminen 2020. Kunskapsmaterial från Karlstads universitet.

Presentatörer: Gunilla Carlsson Kvarnlöf och Björn Sjöstrand

Filmen "Från tentamen i skrivsal till digital ”open-book” examination".

 

Karlstads universitet tipsar om boken The Asynchronous Cookbook - recipes for engaged & active online learning gjord av Office of Digital Learning & Inquiry på Middlebury College.

Aktiviteterna i den här kokboken bygger på forskning och god praxis i onlinekursdesign. Genom att skapa asynkrona aktiviteter tillåter man studenterna att delta olika tider. Författarna till The Asynchronous Cookbook menar att asynkront lärande kan genomföras i samverkan med kurskamrater och lärare. I denna bok presenteras varje aktivitet som ett recept; med innehåll och specifika instruktioner hur dessa används, samt exempel för att lägga till asynkrona aktiviteter till en kurs. Nyckelingrediensen i alla recept är till för att skapa en meningsfull interaktion mellan studenter och lärare.

 

Karlstads universitet tipsar om boken An Active Student Participation Companion av Barrineau, S., Engström, A., Schnaas, U. (2019). Uppsala University.

An Active Student Participation Companion introducerar dig till konceptet studentaktivt deltagande (ASP), forskning och teorier, samt förslag på aktiviteter som skapar engagemang hos dina studenter.

Boken "An Active Student Participation Companion".

 

Karlstads universitet tipsar om rapporten Buelow, J. R., Barry, T., & Rich, L. E. (2018). Supporting learning engagement with online students. Online Learning, 22(4), 313-340.

Det är svårt att veta vilka aktiviteter som engagerar och bidrar till lärandet i onlinekurser. Denna undersökning hade till syfte att ta reda på detta. En analys av svaren visade att studenter ansåg att onlinediskussioner och interaktiva uppgifter där man utgick från verkliga situationer var de som skapade mest engagemang, då de inbjöd till att dela åsikter och utveckla personliga perspektiv.

Rapporten Supporting learning engagement with online students.

 

Karlstads universitet tipsar om studien Gonzalez, M., & Moore, N. (2020). A Comparison of Faculty and Graduate Students' Perceptions of Engaging Online Courses: A Mixed-Method Study. International Journal of Educational Methodology, 6(1), 223-236.

Ofta används eller införs nya metoder med målet att öka studenters engagemang och stötta deras lärande. I denna studie har man undersökt studenters och lärares uppfattning om vilka aktiviteter på en onlineutbildning som skapar engagemang. Studien lyfter att fakulteternas och studenternas uppfattning är liknande, till exempel i synen på att mellanmänskliga kontakter, strukturerade lärmiljöer och variation i kursaktiviteter, samt den typ av teknik som används påverkar engagemanget (kurselement inom områdena social närvaro och undervisningsnärvaro). Båda grupperna var också överens om att en dålig organisation var oengagerande.

Studien "Perceptions of Engaging Online Courses: A Mixed-Method Study".

 

I denna korta film visas du runt i en mallkurs för Canvas, som utformats utifrån bra pedagogiska principer. Mallen kan användas som startpunkt när du utformar din kurs. Den fungerar lika bra för en campuskurs, som onlinekurs. Kunskapsmaterial från Karlstads universitet.

Filmen om mallkurs för Canvas.

 

Inspelat webbinariet hålls av Lisa Schmelz, Customer success manager på Mentimeter. Lisa arbetar med att utveckla strategier och bästa produktanvändning för oss som använder verktyget. Hon delar med sig av tips om hur du kan använda Mentimeter före, under och efter undervisning. Kunskapsmaterial från Karlstads universitet.

Webbinaret "Hur skapar menti värde för mig som lärare?". 

 

Patrik Holm, kursansvarig för ONL, delger hur, och varför han använder Mentimeter i sin undervisning. Bland annat som repetition, ice breaker, kamratlärande och exit tickets. Kunskapsmaterial från Karlstads universitet.

Filmen när Patrik Holm delar sina erfarenheter av Mentimeter. 

 

Karlstads universitet tipsar om olika plattformar.

Förutom att arbeta med/via en lärplattform finns flera andra tekniska lösningar för att skapa och dela material kopplade till lärandemål i en kurs. Många av dessa lösningar kan installeras på lärosätets egna servrar och på så sätt ge en skyddad miljö för studenterna.

H5P

H5P kan användas som plugin för olika publiceringssystem, vilket ger möjlighet att skapa interaktivt innehåll,  t ex interaktiv video, presentation, spel, quizzar, med mera.

Mer om plattformen H5P.

Cloudron

Cloudron är en plattform som kan installeras på den egna servern. Där hittar du ett stort urval av appar, t ex chattar, fildelning, wiki-sidor, projekthantering med flera. Det är lätt att installera och hantera appar, samt att säkra webbappar på den egna servern.

Mer om plattformen Cloudron.

Splots

Fokus ligger på enkla verktyg som skyddar studenternas integritet, samtidigt som de ger kraftfulla möjligheter för dem att skapa och dela media med varandra. (Splot.ca, 2019)

Akronymen Splot myntades av Brian Lamb (Levine, 2014) när han och Alan Levine arbetade fram verktyg för att lösa uppkomna problem med lärplattformen och annonsbaserad webbverktyg.

Mer om plattformen Splots.

 

Att spela in en föreläsningsfilm är inte samma sak som att föreläsa i en fysisk lärosal på campus. Vi talar inte om det tekniska; med kamera, mikrofon, hantering av videofiler, osv., utan om hur man behöver agera som lärare. I artikeln Spela in dig själv presenteras sju handfasta råd för lärare, om vad man bör tänka på när man spelar in föreläsningar. Kunskapsmaterial från Karlstads universitet.

Artikeln "Spela in dig själv".

 

Karlstads universitet tipsar om rapporten "Video Improves Learning in Higher Education: A Systematic Review", av Noetel, M., Griffith, S., Delaney, O., Sanders, T., Parker, P., del Pozo Cruz, B., & Lonsdale, C. (2021). Review of Educational Research, 91(2), 204-236.

Författarna har undersökt effekterna av att använda video i undervisningen vid högre utbildning. Deras undersökning visar att video har en rad fördelar genom att de kan ge studenterna kontroll över den kognitiva belastningen på olika sätt, till exempel kan de välja att pausa (för att göra anteckningar), spola tillbaka (för att lyssna om), med mera.

Att endast byta från föreläsningar i klassrum till förinspelad video ledde till små förbättringar i studenternas lärande (g = 0,28). Däremot om man kompletterade den befintliga undervisningen med videoinspelningar, så ledde det till stora inlärningsvinster (g = 0,80). Denna kombination var mest effektiv och stämmer överens med rekommendationer från andra metaanalyser, vilka indikerade att nätbaserad inlärning var mest effektiv när den kombinerades med synkrona lektioner/föreläsningar.

Rapporten "Video Improves Learning in Higher Education: A Systematic Review". 

 

Karlstads universitet tipsar om artikeln "The instructor's gaze guidance in video lectures improves learning", av Wang, H., Pi, Z., & Hu, W. (2019). Journal of Computer Assisted Learning, 35(1), 42-50.

Författarna har med hjälp av ögonspårningsteknik (eyetracking) och frågeformulär undersökt vilka specifika lärarbeteenden som kan optimera lärandet, även vid procedurkunskaper. En lärare som ger uppmärksamhet till sitt presentationsmaterial, eller liknande, genom att titta mot/på det, så kallat visuell uppmärksamhet, ger en ökad känsla av social närvaro och ökar lärandet hos studenterna. Wang och Hu rekommenderar därför att lärare ska ge blickvägledning i samband med videoföreläsningar för ett bättre studieresultat.

Artikeln "The instructor's gaze guidance in video lectures improves learning".

 

Karlstads universitet tipsar om artikeln "Instructor presence in video lectures: Eye gaze matters, but not body orientation.", av Pi, Z., Xu, K., Liu, C., & Yang, J. (2020). Computers & Education, 144, 103713.

I denna artikel har författarna undersökt vilken effekt som lärarens blickriktning (ögonspårning) och kroppsorientering under en videoföreläsning ger studenterna, utifrån uppmärksamhet och lärande. Lärarens närvaro varierade i termer av blickriktning (direkt, guidad eller avvikande) och kroppsorientering (framifrån eller från sidan). Ögonspårningsdata och tentamina visar att instruktörens kroppsorientering inte påverkade studenterna, som såg videoföreläsningarna, i samma grad som när lärarens guidade blick ägnade större uppmärksamhet åt undervisningsmaterialet. I det senare fallet uppnåddes en bättre inlärningsprestanda. Det innebär att en lärare inte bara ska titta direkt in i kameran under föreläsningen, utan istället använda en guidad blick för att uppmärksamma studenterna på undervisningsmaterialet.

Artikeln "Instructor presence in video lectures: Eye gaze matters, but not body orientation."

 

Karlstads universitet tipsar om litteraturöversikterna:

  • "Studying the positive influence of the use of video in teaching & learning environments, focusing on registration of the directions where it improves the PBL effectiveness: A systematic literature review", av Aronis, A. (2016). Themes in Science and Technology Education, 9(1), 59-77.
  • “A review of video triggers and video production in higher education and continuing education PBL settings. Interdisciplinary Journal of Problem-Based Learning, 10(1). doi:10.7771/1541-5105.1609”, skriven av Rasi, P. M., & Poikela, S. (2016).

I litteraturöversikten "Studying the positive influence of the use of video in teaching & learning environments, focusing on registration of the directions where it improves the PBL effectiveness: A systematic literature review" presenterar författaren 16 fördelar med att använda video i ett problembaserat lärande (PBL). Dessa 16 delar har identifierats och grupperats under de sex olika kärnegenskaper som ingår i PBL; studentcentrerat, små grupper, facilitering/handledning, verklighetsanknutna uppgifter, problemlösning och självstyrande.

Resultatet av studien påminner mycket om litteraturöversikten “A review of video triggers and video production in higher education and continuing education PBL settings". Båda studierna understryker fördelarna med video- och videoproduktion i PBL och att användningen av video måste övervägas kritiskt, samt att inlärningen med video behöver vägledas och stödjas av PBL-facilitator och lärare.

 

Karlstads universitet tipsar om artikeln "How to create videos that really work for online courses?", av Dr. Mario Rajas och Dr. Manuel Gertrudix.

Användningen av audiovisuellt innehåll i online undervisningen innebär flera uppenbara risker och begränsningar. Därför är det nödvändigt att lära sig hur man skapar undervisningsvideor som verkligen fungerar, som verkligen fångar tittarens uppmärksamhet och låter dem lära sig, tänka, studera, dela och njuta.

I denna artikel besvarar Dr. Mario Rajas och Dr. Manuel Gertrudix frågan: "Vilket innehåll och formella element bör en undervisningsvideo ha för att uppnå sina mål?" och ger praktiska tips om hur man fångar studenternas intresse, informerar och stimulera dem på samma gång.

Artikeln "How to create videos that really work for online courses?".

 

SLU EDU Talks är Sveriges Lantbruksuniversitets podcast i högskolepedagogik.

”Bra för en – bra för alla – del 1”, om att undervisa tillgängligt online vid universitet. Vi samtalar här om vad som kan vara god undervisning, tillgänglig och inkluderande, i digitala rum. Kunskapsmaterial inskickat av Sveriges Lantbruksuniversitet.

SLU EDU Talks podcastavsnitt 1 (del 1)

 

SLU EDU Talks är Sveriges Lantbruksuniversitets podcast i högskolepedagogik.

”Bra för en – bra för alla - del 2”, om att undervisa tillgängligt online vid universitet. I den här delen fokuserar vi mer på om hur lärare kan skapa tillgängliga och inkluderande aktiviteter i digitala rum. Kunskapsmaterial inskickat av Sveriges Lantbruksuniversitet.

SLU EDU Talks podcastavsnitt 1 (del 2) 

 

Inspelat lunchseminarium från 5 maj 2020. Kunskapsmaterial inskickat av Sveriges Lantbruksuniversitet.

Lunchseminarium från SLU om erfarenheter från undervisning online.

 

Sveriges Lantbruksuniversitet tipsar om deras onlinekurs "Successful Doctoral Supervision". Här hittar du del 1 av kursen.

This course is designed for those who wish to study anytime, anywhere on their own device, which means that they can follow the course at their own pace. The course adapts automatically to the screen of their chosen device (computer, mobile phone, and tablet). Participants can interact with the course content in a more active way by clicking around to engage with the different kinds of material included in the different sections. 

Content such as videos, images, and various types of text often has interactive features to make the material more engaging. In some parts of the course such as videos, you will see an icon you can click on to hear instructions. 

The material included in Part One and Part Two of this course, when completed in its entirety, corresponds to a three-week full-time doctoral supervision training course. 

Course language : English 

Contents Part 1. 

1.1. Starting out as a doctoral supervisor 

1.2. Identifying good doctoral studies candidates 

1.3. What is a good supervisor? 

1.4. Managing expectations 

2.1. Finding key policies, procedures and guidelines 

2.2. Ensuring a high quality doctoral process 

3.1. Different approaches to supervision 

3.2. Deepen your knowledge about the 5 approaches 

4. Creating a strong supervisory team 

5. Effective communication and feedback 

Further reading & References for Part 1. 

Hand-in Assignments 

Ta del av kursen.

 

Sveriges Lantbruksuniversitet tipsar om deras onlinekurs "Successful Doctoral Supervision". Här hittar du del 2 av kursen.

6. Anticipation ethical issues 

7. Managing diversity 

8. International supervisors and candidates 

9. Supervising candidates at a distance 

10. Getting ready for assessment 

Ta del av kursen.

 

SLU EDU Talks är Sveriges Lantbruksuniversitets podcast i högskolepedagogik.

I det här avsnittet har de pedagogiska utvecklarna Peter Aspengren och Alexandra D’Urso (enheten för pedagogisk utveckling, avdelningen för lärande och digitalisering) ett samtal om undervisning i digitala och fysiska miljöer där de delar med sig av sina erfarenheter, lärdomar och tankar kring e-lärande.

De pratar även om vad som har varit mest givande under personalutbildningskursen ”Tillämpat aktivt e-lärande”. I samband med detta nämns begrepp såsom kollegialt lärande, digitalt utanförskap, hybridundervisning i digitala miljöer samt hur olika digitala verktyg har fungerat i lärarnas undervisning hittills. Peter och Alexandra lyfter även blicken till den pedagogiska framtiden som kanske redan är här.

SLU EDU Talks podcastavsnittet "Från flipped classroom till hybridlärande"

 

Maria Lingaas är utbildningsledare på Sveriges Lantbruksuniveritet (SLU), och läste magisterprogrammet Lärande, kommunikation och IT vid Göteborgs universitet.

Marias magisterarbete baseras på erfarenhet från arbetet vid SLU. Litteraturstudien syftar till ökad förståelse för drivkrafterna bakom fusk, för att bättre kunna arbeta förebyggande. Kunskapsmaterial inskickat av Sveriges Lantbruksuniversitet.

Magisterruppsatsen "Fusk vid provskrivning online vad säger forskningen?"

 

Sveriges Lantbruksuniversitet tipsar om deras nya EDU chats. EDU chats är ett exempel på ett nytt format där lärare och pedagoger på Sveriges Lantbruksuniversitet, varannan vecka under 45 minuter, kan prata informellt och spontant om pedagogiska frågor. En lärare inleder med en kort presentation av t.ex. en idé eller en undervisningserfarenhet ​och sedan följer en informell diskussion.

Om SLU EDU chats.

 

Här berättar Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) om hur deras utbildningssystem uppfyller lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, kända tillgänglighetsproblem och hur medarbetare kan rapportera brister.

SLU:s arbete med tillgänglighet för utbildningssystem

 

Sveriges Lantbruksuniversitet tipsar om föreläsningen "Paradigmskiftet inom distansutbildning, pedagogisk utveckling, framtidens utmaningar". 

Föreläsningen hålls av Maria Lingaas, utbildningsledare vid SLU Meny och SLU RådNu, föreläser i samband med avtackningen av Margareta Stigson, platschef vid SLU i Skara, 29 januari 2021.

Föreläsningen "Paradigmskiftet inom distansutbildning, pedagogisk utveckling, framtidens utmaningar".

 

I artikeln "Designprinciper och kvalitetsindikatorer för nätbaserat lärande" av Linda Reneland Forsman vid Linnéuniversitetet sammanfattas kunskapsläget för vad vi vet om studenters lärande i högre utbildning som vägledande för hur vi kan utforma våra nätbaserade utbildningar med bättre förutsättningar för framgångsrika resultat. Kunskapsmaterial inskickat av Linnéuniversitetet.

Artikeln "Designprinciper och kvalitetsindikatorer
för nätbaserat lärande".

 

Linnéuniversitetet tipsar om sin guide till en framgångsrik kurs - verktyg och inspiration till dig som undervisar.

Guide till framgångsrik hybridundervisning vid Linnéuniversitetet.

 

Linnéuniversitetet tipsar om sin guide till en framgångsrik kurs - verktyg och inspiration till dig som undervisar.

Guide för att undervisa tillgängligt vid Linnéuniversitetet.

 

Linnéuniversitetet tipsar om bloggen Flexspan av Alastair Creelman vid Linnéuniversitetet.

Flexspan är en nyhetsblogg med tillhörande nyhetsbrev med 4-6 inlägg per vecka om aktuella artiklar, nyheter, konferenser, webbinarier.

Bloggen "Flexspan".

 

Linnéuniversitetet tipsar om bloggen The Corridor of Uncertainty av Alastair Creelman vid Linnéuniversitetet. Bloggen är på engelska, och den innehåller reflektioner om IKT och lärande med hänvisning till aktuella artiklar inom området.

Bloggen "The Corridor of Uncertainty".


Linnéuniversitetet tipsar om sin guide till en framgångsrik kurs - verktyg och inspiration till dig som undervisar. 

I dagens utbildningslandskap tillgängliggörs ljud och bild i olika former via digitala medier och bör användas för att stärka upp eller testa av studenters förståelse.

Vi får reda på olika saker om studenters kunskaper i olika former (modaliteter). Ljud fångar sinnestämning, identitetsmarkörer, och engagemang. Tanke- eller konceptkartor visar relationer och vad dessa utgörs av (ex. beroenden, konsekvenser, härledningar och resultat). Grafik fångar och stärker matematiska relationer, samband och storlekar, och text fångar berättelsen, dess nyanser och betydelser i sina ordval. Skärmen har sin egen logik och vi gör allt oftare val mellan olika former medveten om deras inneboende meningserbjudanden.

Varierade arbetsformer - multimodala logiker och meningserbjudande

 

Linnéuniversitetet tipsar om hur Wikipedia kan användas som en undervisningsmetod och verktyg i examination.

Film "Wikipedia som undervisningsmetod och verktyg i examination".

 

Linnéuniversitetet tipsar om sin guide till en framgångsrik kurs - verktyg och inspiration till dig som undervisar. De presenterar några begrepp och utmaningar med examinationer som kan behöva diskuteras och oklarheter och ibland missförstånd om examinationer generellt och på nätet i synnerhet.

Examinationer och bedömning via nätet.

 

Linnéuniversitetet tipsar om en intervju runt upplägg och förutsättningar för distanskurs med praktiska moment på hemorten.

Intervju om förutsättningar för praktiska moment vid distansutbildningar.

 

Linnéuniversitetet tipsar om en lärresurs producerad av Universitetsbiblioteket vid universitetet. Den här lärresursen ger exempel på några olika sätt att läsa och bearbeta en text. 

I distansutbildning arbetar studenter ofta med texter på egen hand. I denna film delar vi strategier kring läsning av texter som stöd för studenter:

Film om lässtrategier.

 

Linnéuniversitetet tipsar om filmen "Videologgar - ett sätt att skapa närhet på distans". 

Johan Leitet och Mats Loock, Institutionen för datavetenskap och medieteknik, presenterar hur de skapar videologgar (korta videosamtal) som informell återkoppling till studenter i programmet Webbprogramerare 120/160hp.

Filmen om videologgar.

 

Linnéuniversitetet tipsar om sin guide till en framgångsrik kurs - verktyg och inspiration till dig som undervisar. Det är en samlad resurs för kunskapsläget inom distans- eller nätbaserat lärande. 

Guide till framgångsrik kurs - Verktyg och inspiration för dig som undervisar

 

Linnéuniversitetet tipsar om filmen "Skapa engagemang i din kurs med gamification (spelifiering)". 

Gamification handlar om att bygga in spelelement i en kurs för att höja studenternas engagemang och inre motivation. Leif Marcusson och Miralem Helmefalk forskar inom detta område och har dessutom praktiska erfarenheter i sin egen undervisning. I denna intervju reder de ut begreppen och förklarar hur du som lärare kan använda spelelement i din undervisning.

Filmen "Skapa engagemang i din kurs med gamifications (spelifiering)"

 

Under våren 2021 så genomförde Umeå Universitet en enkätundersökning för att bygga en empiriskt baserad förståelse kring hur väl lärosätet hanterat COVID-pandemin och de förändringar i undervisningsarbetet som pandemin fört med sig. Rapporten sammanfattar de huvudsakliga teman som återkom i svarsmaterialet.

Universitetet har brett sett klarat de snabba omställningarna bra, men det har inte varit en helt smärtfri process. Den traditionella, teoretiska undervisningen i form av föreläsningar och diskussioner har fungerat väl även under digitala arbetsformer, men det har funnits en oro kring rättssäkerhet i examinerande moment och problem i utförandet av undervisning med mer utpräglade praktiska inslag. Att omställningarna skedde plötsligt och nödvändigtvis i hög takt har även betytt en högre arbetsbörda för lärare som fått lägga om sina undervisningsplaner för att bedriva sitt arbete på distans.

Omställningarna förde även med sig positiva förändringar. Personalen, både lärare och administratörer, har genomgått ett kunskapslyft rörande just distansundervisning, och både kompetensen och inställningen till distansbaserade undervisningsmetoder har förändrats hos både lärare och elever. Ett tydligt exempel på detta är handledning av examensarbeten, ett moment som inte bara fungerat fullgott på distans utan varit tydligt kvalitetshöjande för både lärare och studenter.

Av särskilt intresse för pedagoger utanför Umeå Universitet är den diskussion som förs i slutet av rapporten, där det utifrån svarsmaterialet förs ett resonemang kring en möjlig utveckling av perspektivet på rättssäkerhet i examination, identifiering av kvalitetshöjande moment efter snabba omställningar och hur ett framtida utvecklingsarbete av kompetens och organisation för distansundervisning ska ske på ett hållbart sätt. Kunskapsmaterialet är inskickat av Umeå universitet.

Rapporten "Undervisning i Covid-tider
- erfarenheter från Umeå universitet"

 

Umeå universitet tipsar om sitt reportage "Studieverkstaden anpassar sig till pandemin".

Studieverkstaden på Umeå universitets bibliotek har genom åren hjälpt tusentals studenter i allt från referenshantering och informationssökning till akademiskt skrivande och studieteknik. Det är en plats där studenter och forskare i dialog med en bibliotekarie eller en skrivpedagog kan föra ett samtal om sin text.

I samband med pandemin stängdes dörrarna till den fysiska mötesplatsen och undervisning och handledning blev digital. Det har varit helt avgörande för Studieverkstaden att det har funnits ett så väl fungerande tekniskt verktyg som Zoom, som har gett förutsättningar för att mötas och enkelt dela en text i ett digitalt rum.

Reportaget "Studieverkstaden anpassar sig till pandemin"

 

 

Umeå universitet tipsar om Umanista podcast. Umanista podcast skapas av Umanista vid Umeå universitets humanistiska fakultet. Umanista är ett pedagogiskt utvecklingsprojekt vars mål är att med hjälp av digitala verktyg skapa och dokumentera pedagogiska samtal, diskussioner och resurser.

Umanista podcast

 

 

Umeå universitet tipsar om seminariet - "Undervisning i covid-tider - Att vara lärare på distans". Vad kan man som lärare tänka på när man ska undervisa digitalt? Särskild djupdykning rörande examination. Karin Nilsson och Sofia Mattson delar med sig av sina erfarenheter från distansundervisning inom sjuksköterske- och farmaciprogrammen.

Seminariet "Undervisning i covid-tider - Att vara lärare på distans"

 

Umeå universitet tipsar om utvecklingsprojektet "Peer-review som stöd i nätstudenters uppsatsprocesser", och en intervju med en av initativtagarna bakom peer-review-modellen.

Sen några år tillbaka används peer-review-modellen på de nätbaserade uppsatskurserna på Umeå universitet. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för nätstudenterna att uppnå målen och därmed fullfölja sina studier. Studenterna har varit mycket positiva och pekar särskilt på betydelsen av att ta del av andras arbeten för att utveckla sina egna kunskaper och skrivande.

"Peer-review som stöd i nätstudenters uppsatsprocesser" - intervju och slutrapport

 

Guide med tips och tänkvärda erfarenheter kring att bedriva kreativa workshops på distans. Inriktad på design men mycket nyttigt även utanför den kontexten. Kunskapsmaterial inskickat av Umeå universitet. Materialet är på engelska.

Guiden "Creating together in the digital space"

 

 

Umeå universitet tipsar om seminariet "Undervisning i covid-tider - Alternativ examination" med Jonathan Wedman, fil. dr. i beteendevetenskapliga mätningar, TUV.

Föreläsningen "Undervisning i covid-tider - Alternativ examination"

 

Umeå universitet tipsar om intervjun "Geologistudenter skickades ut på virtuell glaciärexkursion". 

När coronapandemin omöjliggjorde utflykter i naturen med studenterna, skickade Lina Polvi Sjöberg, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, ut sina studenter på digitala exkursioner i olika glaciärlandskap.

Intervjun "Geologistudenter skickades ut på virtuell glaciärexkursion"

 

Umeå universitet tipsar om reportaget "Pandemin har gjort mig till en bättre lärare". Forskaren och läraren Niklas Lundström på universitetet berättar om digitalt lärande och om vad man kan lära sig av distansutbildning som man kan ta tillbaka till sitt arbete med campusförlagd utbildning.

Reportaget "Pandemin har gjort mig till en bättre lärare"

 

Umeå universitet tipsar reportaget "Engagemang och kompetens – viktigast av allt". I reportaget intervjuas Jenny Eklöf, docent i idéhistoria vid Umeå universitet.

Trots att argumenten om varför distansutbildning behövs har förändrats över tid, så kvarstår de pedagogiska utmaningar som erfarna distansutbildare såg framför sig redan i början av 1990-talet. Det menar Jenny Eklöf, som har tittat närmare på distansundervisning och hon var en av talarna vid Kunskapsnoden 2021 under temat ”Livslångt lärande”.

Reportaget "Engagemang och kompetens – viktigast av allt"

 

Umeå universitet tipsar om reportaget "Anpassad undervisning på idrottspsykologikurs". Louise Davis, en av lärarna på kursen, delar med sig av tips och exempel kring hur utbildningen inom idrottspsykologi anpassats till distans med exempel på studenters arbete via YouTube.

Reportaget ""Anpassad undervisning på idrottspsykologikurs"

 

Mentimeter är ett webbaserat presentationsverktyg och digitalt system för interaktiva undersökningar i realtid. Det kan vara en resurs för högre engagemang i distans- eller campusföreläsningar.

Mentimeter kan användas i undervisning för att aktivera och interagera med studenter. Verktyget har stöd för ett antal olika frågetyper där deltagarna via mobil, surfplatta och dator kan rösta eller skriva in sina egna svar och få en visuell sammanställning. Verktyget är användbart för att till exempel samla in feedback, göra omröstningar, låta studenter brainstorma idéer och använda resultatet som diskussionsunderlag. Kunskapsmaterial inskickat av Umeå universitet.

Mentimeter

 

Umeå universitet tipsar om webbinariet "Relationell pedagogik på distans – går det?"

"Relationell pedagogik på distans – går det?"

 

Umeå universitet tipsar om rapporten "Teaching staff digital experience insights survey 2020/21: UK further education findings". Det är en rapport från JISC (stödorganisation för digitalt lärande i Storbritannien) som ger ett perspektiv på hur den digitala omställningen ser ut där från lärarnas sida.

Rapporten "Teaching staff digital experience insights survey 2020/21: UK further education findings"

 

Umeå universitet tipsar om "Framtidens lärandemiljöer - en forskningsbaserad översikt", en publikation från Akademiska hus som diskuterar rummets roll i lärande. Detta är utgåvan från 2021 som lägger mycket fokus på hur rummet kan stödja digitalt distanslärande och hybridundervisning.

"Framtidens lärandemiljöer - en forskningsbaserad översikt"

 

Sedan 15 år har Högskolan Dalarna support med IKT-pedagoger som stöd för våra lärare och studenter. En viktig utgångspunkt för detta stöd är att ingen fråga är för liten eller för ofta återkommande. Det användare behöver hjälp med just nu är det som är i fokus. Många frågor är okomplicerade, ibland bara en bekräftelse på att allt fungerar som det ska, medan andra handlar om möjlighet att få stöd även i mer komplexa pedagogiska frågor.

Högskolan Dalarna har en stor andel nätbaserad utbildning och många utbildningsaktiviteter sker också kvällstid mitt i veckorna. Supporten finns därför tillgänglig kl. 8-22 måndag till torsdag och kl. 8-16 på fredagar, då aktiviteten är som högst i våra digitala lärmiljöer.

Supporten kan nås via flera olika kanaler såsom telefon, mail och det bemannade Supportcafét i Zoom https://du-se.zoom.us/my/supportcafe, eller ange ”supportcafe” i Join i Zoom-appen. Strävan är att kunna ge support där den behövs, när den behövs.

För våra lärare betyder det att det finns en trygghet och ett stöd att falla tillbaka på så att fokusen och energin kan ligga på att genomföra en så bra utbildning som möjligt. Det betyder också att lärarna vågar prova nya sätt att arbeta och nya teknologier för de vet att de får hjälp om det behövs.

Vi berättar gärna mer om vårt IKT-pedagogiska stöd och på vilket sätt det bidrar till att skapa kvalitet i distansutbildning ur ett lednings-, lärar- och studentperspektiv. Kika in i Supportcaféet eller kontakta Niklas Brinkfeldt, Chef Nästa Generations Lärandecentrum, nbr@du.se eller 023-77 84 70.

 

Högskolan Dalarna tipsar om webbinariet "Framväxten av nätutbildning på Högskolan Dalarna". Det är en inspelning med Ragnar Olafsson, utvecklingsledare vid Nästa Generations Lärande-centrum (NGLC), och han berättar om utvecklingen av streaming/direktsända föreläsningar vid Högskolan Dalarna.  

Framväxten av nätutbildning på Högskolan Dalarna 

 

Podcasten är ett samarbete mellan Charlotte Lindgren och Sören Johansson, pedagogiska utvecklare, Emilia Henriksson, högskolans medieproducent, Arjhon Emilsson, ordförande för DUR studentradio och intervjuad lärare.

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal med Johnny Wingstedt om NGL-projektet som handlar om röstljudets estetiska potential i lärandesituationer online. Kunskapsmaterial inskickat av Högskolan Dalarna.

Podcast: Röstljudets estetiska potential

 

Högskolan Dalarna tipsar om filmen "Snabbguide till onlineundervisning".

Vad är viktigt att tänka på när du börjar undervisa online? Katarina Lindahl är fil. lic. i ämnesdidaktik och har lång erfarenhet av nätbaserad undervisning. I filmen delar hon med sig av konkreta tips som underlättar övergången till onlineundervisning.

Snabbguide till onlineundervisning

 

Videon visar hur funktionen “diskussionsforum” i lärplattformen Canvas kan användas för att skapa ett socialt sammanhang i en nätbaserad kurs genom att studenterna responderar på varandras personliga presentationer.

Lena Dafgård, fil.dr. och Pedagogisk utvecklare inriktning digital kompetens på NGL-C vid Högskolan Dalarna har använt det här sättet för att få igång en interaktion mellan studenterna i början av en doktorandkurs på engelska i ett EU-projekt. Lärarna på kursen anser att detta bidrog till en högre grad av interaktion mellan studenterna som sedan varade genom kursen. Kunskapsmaterial inskickat av Högskolan Dalarna.

Tips för studentinteraktivitet

 

Lena Dafgård, fil.dr. och Pedagogisk utvecklare med inriktning digital kompetens på NGL-C vid Högskolan Dalarna ger i den här videon några tips och exempel när gäller bakgrund, klädsel, placering i bild som man kan tänka på för att studenterna ska ha lättare att fokusera på budskapet vid inspelade föreläsningar och videomöten. Kunskapsmaterial inskickat av Högskolan Dalarna.

Råd och tips vid videomöten

 

Lena Dafgård, fil.dr. och Pedagogisk utvecklare med inriktning digital kompetens på NGL-C vid Högskolan Dalarna tar i videon upp forskningsresultat från sin avhandling “Digital Distance Education” om hur viktigt det är för den sociala kontakten och för en bra kommunikation att både lärare och studenter kan se varandra i bild vid videomöten. Kunskapsmaterial inskickat av Högskolan Dalarna.

Vikten av social kontakt vid videomöten 

Avhandlingen: "Digital Distance Education - A Longitudinal Exploration of Video Technology" 

 

Andreas Åberg, Högskolepedagogisk utvecklare med inriktning mot IKT beskriver ett arbetssätt för att utveckla och stärka det IKT-pedagogiska teamet på Högskolan Dalarna. Kunskapsmaterial inskickat av Högskolan Dalarna.

Arbetssätt för att utveckla och stärka det IKT-pedagogiska teamet på Högskolan Dalarna

 

Moa Hedbrant, bibliotekarie och Emelie Westergren, högskolepedagogisk utvecklare samtalar om den zoom-baserade drop in-handledningen i att söka och citera som biblioteket erbjuder studenter vid Högskolan Dalarna. Kunskapsmaterial inskickat av Högskolan Dalarna.

Bibliotekets drop in-handledning "Söka och citera"

 

Karl Sohlgren, IKT-pedagog berättar om och visar hur Zooms funktion "focus mode" kan underlätta lärares undervisning/inspelningar. Kunskapsmaterial inskickat av Högskolan Dalarna.

Zooms funktion "focus mode" kan underlätta för lärare